Why we stress and why we shouldn't

Jag studerar mina gymnasierkurser i block, och häromdagen avslutade jag min kurs i psykologi och jag har inte kunnat sluta tänka på något jag lärde mig som verkligen fascinerade mig, nämligen ämnet stress.
Visste ni att stress egentligen är en helt onödig reaktion vi människor har. Det användes på stenåldern som en överlevnadsinstikt vid faror, för att till exempel kunna fly från fienden. Då var stressen endast nödvändig vid kortvariga pressade situationer, men vad som är så intressant är att trots att vi inte längre blir jagade av rovdjur så har stressreaktionen levt kvar och dessutom blivit ännu värre. Det finns så otroligt mycket idag som framkallar stress, man ska prestera bra på jobbet, vara en bra vän, tillgänglig familjemedlem, aktiv på sociala medier, man ska se bra ut, etc etc. Alla krav både utifrån och innifrån är tillräckliga för att inte bara skapa en stressreaktion, utan en långvarig sådan. Människor idag är ständigt stressade, folk går in i väggen, många blir deprimerade och till och med allvarligt sjuka på grund av att immunförsvaret försämras. Men något jag har lärt mig är att allting handlar om hur vi hanterar stressfaktorerna runt omkring oss. En människa som tolkar allt som problem och till exempel blir uppjagad över minsta lilla sak som att det regnar, eller att bussen är två minuter sen, löper större risk att lida av konstant stress. Men en människa som fokuserar på möjligheter och istället ser problem som utmaningar har större chans att bli helt fri från stress.
Det är så otroligt viktigt att ha en positiv inställning till livet. Man kan vara irriterad och negativ då och då och det är helt okej, vi är ju trots allt människor, men att ständigt överreagera och stressa upp sig över allt som kommer i ens väg är varken bra för en själv eller någon annan. 
Jag vill uppmana er att nästa gång ni känner att fan, jag har alldeles för mycket att göra, eller jag inte har tillräckligt med tid, eller när ni känner att kraven på er är alldeles för många, då ska ni luta er tillbaka och peppa er själva. Fråga er själva: Okej, var är jag i mitt liv just nu? Vad har jag åstadkommit? Varför ser jag den här utmaningen som ett problem? Vem annan än jag själv är det som säger att jag inte kan klara av detta?
Att kunna slappna av i stunden och meditera kring dessa frågor är avgörande för hur man kan ta sig vidare i livet, utan stress eller press utifrån. Det är löljigt att underskatta sig själv, man kan alltid bättre än vad man tror. Och det är verkligen inte värt att leva i ständig stress och ångest bara för att man tolkar saker och ting negativt. Tänk på det!<3
Kommentera inlägget här: